Besvikelse

Jag önskar att det inte hände, att man kunde spola tillbaka tiden och ta en annan stig. Men i vissa stigförgreningar så blir det man väljer oftast en omväg. För mig blev det en omväg till en framtida lycka. Det var en väldigt kort lycka som gjorde att vägen tillbaka till att försöka vara glad blev allt längre.

Det räckte inte med att saker och ting blev totalt fel utan i samma veva blev jag sviken av två personer, bland annat en nära vän. Det känns verkligen. Jag vet inte om man kan säga sviken egentligen, besvikelske kanske är det ordet jag söker. För jag blev besviken, inte över vad som hände utan över vad som inte var sagt.

När någon har sagt något så kan det såra som tusan, men jag tror att det som är osagt kan såra minst lika mycket. Tänk om allting blev sagt på en gång, pratade ut i tid. Då hade inte allt kanske kännts så piss nu.

Det sista jag vill är att han, ja ni hade väl redan förstått att det handlade om en kille, ska tro att jag går och sörjer honom. Det gör jag inte, han är inte värd att sörja. Inte när man tänker tillbaka och ser vad som har gjorts. Egentligen är han säkert en helt underbar kille, men i mina ögon, det jag har sett, gör han inte till en sådan.

Önskar någon kan hitta mig i min röra just nu och visa att jag är värd någon bättre, för det tror jag verkligen. Just nu känner jag mig faktiskt sådär lurad, men inte med "" tecken runt om som du sätter dit. Riktigt lurad känner jag mig, på flera sätt. Vet inte riktigt varför, men det är nog det där osagda som gör det. Att ni nu håller på att kanske få till något som kunde ha varit vi, utan att det känns att vi är avslutat. Jag har inte de känslorna alls, men det känns fortfarande inte som om det, förrän ikväll, var riktigt avslutat. Om vi bara hade haft det här samtalet tidigare så hade allt varit helt annorlunda.

I vissa fall önskar jag att någon av mina vänner omvandlades till kille, för vissa förstår mig verkligen och är helt underbara. Men självklart vill jag inget annat än att ha kvar dem som vänner. För vänner är det bästa man kan ha, utan dem blir livet riktigt tufft.

Nu ska jag lägga mig och sova, upp tidigt imorgon, ännu en dag på jobbet.

Tjingeling!